Arbetslinjen gäller även inom integrationspolitiken

Förra året kunde Sverige erbjuda 28 000 av världens drygt 16 miljoner flyktingar skydd i vårt land. Det är en felaktig myt att det skulle pågå någon sorts ohållbar massinvandring till Sverige. Låt oss titta närmare på siffrorna.

Under 2013 invandrade 116 000 personer till Sverige, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Av dem har 20 000 svenskt medborgarskap, alltså återvändande svenskar. Samtidigt utvandrade 53 000 personer. Den befolkningsökning som beror på invandring uppgick till 64 000 personer, alltså 0,07 procent. Vi låter en grupp på tolv personer symbolisera den invandring Migrationsverket hanterade förra året. Fyra personer i gruppen skulle då ha beviljats asyl som skyddsbehövande eller vara deras familj. Ytterligare tre personer är arbetskraftsinvandrare eller deras familj. Två personer är adoptivbarn eller anhöriga till en svensk medborgare. Ytterligare två personer har flyttat hit från ett annat EU-land. En person är internationell student eller dennes anhörig. Återvändande svenskarna motsvarar en förstärkning av gruppen med ytterligare två personer. Poängen här är inte att sortera människor utan nyansera bilden av invandringen. Historien har lärt oss att främlingsfientlighet skapar lidande. Vi måste slå vakt om de värden som Sverige står för – frihet, öppenhet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Finns det då inga utmaningar med den invandring vi har? Visst, det gör det i alla kulturella möten. Men den verkligt stora utmaningen ligger i hur vi som land förhåller oss till det faktum att människor söker sig hit. Historiskt har Sverige begått flera misstag vad gäller integration. Vi har i perioder motverkat arbetskraftsinvandring. Tidigare förbjöds asylsökande att arbeta medan de väntade på beslut. Frågor om invandring och integration kopplades till bidrag snarare än jobb. Vi moderater har länge kritiserat den passiviserande politiken och sedan Alliansen kom till makten 2006 har Sverige slagit in på en annan väg. Integration fungerar bäst när människor snabbt kommer i arbete och får tillgång till svenska språket. Arbetslinjen gäller även inom integrationspolitiken. Därför är det numera Arbetsförmedlingen som ansvarar för att stödja nytillkomnas etablering i samhället. Personer måste nu acceptera erbjudet arbete och vi har individanpassat och ökat kvaliteten i språkutbildningen. Nyanlända barn får extra undervisning i svenska och vi inför obligatorisk förskoleklass. På så vis kan även barnen snabbt lära sig språket.

Utrikes födda spelar en allt viktigare roll på svensk arbetsmarknad. Sju av tio nya jobb går till utrikes födda. Det är orimligt att beskriva invandring som ett problem. Det är en möjlighet och nödvändighet i bygget av ett bättre Sverige.

 

Om Gunilla Nordgren

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Jag blev invald i riksdagen oktober 2010. Mitt politiska engagemang började på allvar när vår äldsta dotter började skolan. Skolan var ganska stängd för engagerade föräldrar på den tiden och vi startade därför ett föräldraråd som sedan ombildades till en Brukarstyrelse. Den finns kvar än idag. Politiskt började jag inom miljöområdet och sedan blev det Kultur och Fritid. Under flera år var aktiv jag inom Utbildningsområdet. 2003 blev jag politiker på heltid – kommunalråd och kommunstyrelsens vice ordförande i min hemkommun Svedala. Efter valet 2006 blev jag ordförande i kommunstyrelsen. Denna post innehade jag till den 31 december 2010. Ett fantastiskt roligt uppdrag – långa arbetsdagar och 1000 bollar i luften – det gillar jag. Jag är ekonom och har bla jobbat på SEB Enskilda Banken i många år, bla som privatekonomisk rådgivare. Min familj består av min man och tre utflugna ungdomar, två barnbarn samt hunden Coockie. Jag har sysslat med hästar sedan barnsben – främst tävlingshoppning och upplevde även ett antal år som "ponnymamma." Idag är ridstövlarna lagda på hyllan – jag upplevde att hindren blev större för varje år och dessutom räckte tiden inte till helt enkelt. Vi bor på landet och älskar att göra det – jag pluggade och jobbade i Stockholm ett antal år under ungdomens glada dagar och hade jättekul där så det kändes lite konstigt att komma tillbaka till Stockholm i början. Riksdagsarbetet är spännande, utmanande och krävande Jag satt min första mandatperiod i Socialförsäkringsutskottet som handhar frågor som sjukförsäkringar, pensioner privat familjeekonomi och Migraton – dvs massor med viktiga frågar att ta tag i samt, som ersättare i skatteutskottet. Denna mandatperiod sitter jag i Miljö och Jordbruksutskottet och är ersättare i Näringsutskottet och EU nämnden. Jag är mån om att vara verksam i den valkrets som jag är invald i och försöker göra många besök och ha många lokala kontakter. Besök görs oftast på måndagar eller fredagar då det oftast inte är utskottsmöten eller debatter/votereringar i riksdagens kammare i Stockholm och då kan man verka på hemmaplan. Jag tycker politik är roligt och det är nog en förutsättning för att syssla med det. Politik kräver en politisk kompass att veta vart dit man vill och samtidigt krävs god samarbetsförmåga. Jag sitter också kvar som ledamot i kommunfullmäktige och har därför möjlighet att följa den lokala politiken och vill absolut inte tappa kontakten med lokala verkligheten – för verkligheten finns inte i riksdagshuset.  Jag är även vice ordförande i våra två kommunala fastighetsbolag och som ordförande i vårt Finsamförbund ( som arbetar med långtidssjuka mm tillsamman med Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Region Skåne)
Det här inlägget postades i aktuellt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *