Gymnasiebehörighet

Skolverkets rapport om gymnasiebehörighet där 13,5% saknar behörighet jämfört med förra året är fortfarande preliminär. Att det varje år är så många obehöriga elever till gymnasiet är bekymmersamt och något som Alliansen tar på största allvar.

För en del elever har sommarskolan stor betydelse. För första gången ser vi nu uppgifter på hur många elever som uppnått behörighet efter sommaren/sommarskola.

Räknas dessa in hamnar vi på 12,5% obehöriga – vilket är ungefär samma siffra som 2013.

Skolans uppgift är att säkerställa att alla elever lär sig tillräckligt för att klara skolans mål. Så visst finns problem med likvärdigheten och detta måste tacklas. Det är inte ett nytt problem och det tar tid att förändra skolan.

Alliansen vill under nästa mandatperiod bygga ut satsningen på sommarskolan så att den blir obligatorisk att erbjuda till elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppnå behörighet.

Läxhjälp i skolan skall vara obligatorisk.

Men vi vet sedan tidigare att elevernas bakgrund har betydelse för hur det går för eleverna i skolan. Det är tyvärr inget nytt fenomen. Skolverket framhåller vikten av tidiga insatser.  Detta är också fokus i Alliansens gemensamma politik för skolan nästa mandatperiod:

Vi vill genomföra ett lågstadielyft.

Vi vill införa en tioårig grundskola så att alla elever i det nya årskurs 1, som idag kallas förskoleklass, ska få rätt till stöd och stimulans för att lära sig läsa, räkna och skriva.

Vi vill bygga ut lärarutbildningen för att få fram fler utbildade lågstadielärare och speciallärare. Och vi vill genom särskilda insatser i årskurs 1 säkra upp så att alla elever lär sig läsa och grunderna i att räkna (obligatoriskt bedömningsstöd och nytt mål för läsning).

En viktig åtgärd för att förbättra likvärdigheten i skolan som vi genomfört är att det från och med den 1 juli i år finns tydliga krav i skollagen på att kommuner och rektorer ska fördela skolans resurser utifrån elevernas behov och förutsättningar.

Vad kan förklara de försämrade resultaten?

Vi har höjt behörighetskraven till gymnasiet sedan några år tillbaka. Det såg vi som nödvändigt för att eleverna ska vara bättre förberedda för att klara gymnasieutbildningen. Det kan påverka i viss utsträckning.

Vi har tidigare sett att det är fler som har svårt att klara målen i matematik därför ökar vi undervisningstiden i matematik i såväl lågstadiet som mellan- och högstadiet.

Nu är det totalt 27 000 lärare som omfattas av Matematiklyftet, som är en stor skolsatsning för att förbättra matematikundervisningen.

Alliansen riktar särskilda insatser genom att öka undervisningstiden i svenska för nyanlända elever och andra elever med utländsk bakgrund.

Vi öronmärker pengar till karriärtjänster för lärare i skolor i utanförskapsområden. Det är viktigt att dessa skolor kan rekrytera fler särskilt skickliga lärare.

Språket är nyckeln – utan språk minskar möjligheten för alla att klara målen i skolan och även möjligheten till en lyckad integration för de som kommer hit från ett annat land med ett annat språk.

Om Gunilla Nordgren

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Jag blev invald i riksdagen oktober 2010. Mitt politiska engagemang började på allvar när vår äldsta dotter började skolan. Skolan var ganska stängd för engagerade föräldrar på den tiden och vi startade därför ett föräldraråd som sedan ombildades till en Brukarstyrelse. Den finns kvar än idag. Politiskt började jag inom miljöområdet och sedan blev det Kultur och Fritid. Under flera år var aktiv jag inom Utbildningsområdet. 2003 blev jag politiker på heltid – kommunalråd och kommunstyrelsens vice ordförande i min hemkommun Svedala. Efter valet 2006 blev jag ordförande i kommunstyrelsen. Denna post innehade jag till den 31 december 2010. Ett fantastiskt roligt uppdrag – långa arbetsdagar och 1000 bollar i luften – det gillar jag. Jag är ekonom och har bla jobbat på SEB Enskilda Banken i många år, bla som privatekonomisk rådgivare. Min familj består av min man och tre utflugna ungdomar, två barnbarn samt hunden Coockie. Jag har sysslat med hästar sedan barnsben – främst tävlingshoppning och upplevde även ett antal år som "ponnymamma." Idag är ridstövlarna lagda på hyllan – jag upplevde att hindren blev större för varje år och dessutom räckte tiden inte till helt enkelt. Vi bor på landet och älskar att göra det – jag pluggade och jobbade i Stockholm ett antal år under ungdomens glada dagar och hade jättekul där så det kändes lite konstigt att komma tillbaka till Stockholm i början. Riksdagsarbetet är spännande, utmanande och krävande Jag satt min första mandatperiod i Socialförsäkringsutskottet som handhar frågor som sjukförsäkringar, pensioner privat familjeekonomi och Migraton – dvs massor med viktiga frågar att ta tag i samt, som ersättare i skatteutskottet. Denna mandatperiod sitter jag i Miljö och Jordbruksutskottet och är ersättare i Näringsutskottet och EU nämnden. Jag är mån om att vara verksam i den valkrets som jag är invald i och försöker göra många besök och ha många lokala kontakter. Besök görs oftast på måndagar eller fredagar då det oftast inte är utskottsmöten eller debatter/votereringar i riksdagens kammare i Stockholm och då kan man verka på hemmaplan. Jag tycker politik är roligt och det är nog en förutsättning för att syssla med det. Politik kräver en politisk kompass att veta vart dit man vill och samtidigt krävs god samarbetsförmåga. Jag sitter också kvar som ledamot i kommunfullmäktige och har därför möjlighet att följa den lokala politiken och vill absolut inte tappa kontakten med lokala verkligheten – för verkligheten finns inte i riksdagshuset.  Jag är även vice ordförande i våra två kommunala fastighetsbolag och som ordförande i vårt Finsamförbund ( som arbetar med långtidssjuka mm tillsamman med Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Region Skåne)
Det här inlägget postades i aktuellt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *