aktuellt från gångna veckan

Nu har vänsterpartiet fått igenom ännu fler förslag i budgeten 2018 !
Höja beskattningen på sparande – hur smart är det?

Svenskarna är högt belånade och belåningen ökar. Detta beror bla på att räntorna är låga. Önskan är att vi ska spara för att kunna motstå en nedgång av konjunkturen och höjda räntor.
Då höjer regeringen beskattning på ett sparande – Vänsterpartiet har fått igenom detta.
Dessutom höjer man skatten på pengar som redan är skattade.

Förmånsbeskattning av sjukförsäkring ska införas när arbetsgivaren betalar – men inte när facket betalar

Pengar luktar inte….

Socialdemokraterna säljer lotter till skuldsatta och skickar dessutom de som ej betalar till kronofogden

Det är inte tillåtet att sälja spel på kredit, men Socialdemokraterna har beviljat sig själva ett undantag från den regeln.

Skamligt !

Förslag till Moderaternas arbetsstämma den 12-15 oktober

Uppvärdera medborgarskapet

Dessa förslag kommer att läggas fram för moderaternas arbetsstämma i mitten av oktober och blir då förhoppningsvis bli partiets politik.

Förslag 1-4 ligger väldigt nära de förslag som jag tillsammans med 13 moderata riksdagskolleger föreslog i en riksdagsmotion förra året med rubriken:

2016/17:3324 ”Betydelsen av svenskt medborgarskap.”

Vi har under det senaste året på olika sätt försökt att få med dessa tankar i partiets nya migrationspolitik så det känns bra.

Åtta punkter i förslaget till stämman i oktober

1. Alla som beviljas medborgarskap i Sverige ska ha grundläggande kunskaper i svenska språket. Det ska visas genom betyg eller genom ett prov. Idag saknas ett krav på grundläggande kunskaper i svenska språket för att beviljas medborgarskap i Sverige. I bl.a. Tyskland, Norge, Danmark och Finland finns språkkrav för medborgarskap.

2. Alla som beviljas medborgarskap ska ha grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Det ska visas genom ett prov. Möjlighet till dispens bör finnas för dem som på grund av ålder eller hälsa inte kan genomföra sådana prov.
Det finns i Sverige idag inte något krav på kunskaper om samhället för medborgarskap. Det skiljer Sverige från bl.a. Tyskland, Norge och Danmark.

3. Utred krav på huvudsaklig försörjning som inte är i form av försörjningsstöd för beviljande av medborgarskap. Kravet ska inte gälla för barn och inte heller för statslösa.
Denna typ av krav gällde fram till 1974 i Sverige och vi tror det var ett misstag att ta bort detta. Som självförsörjning ska även räknas försörjning genom make, maka eller sambo.

4. Förläng hemvistkravet med två år för medborgskaps beviljande. I dag krävs som huvudregel fem års hemvist i Sverige för medborgarskap.

För statslösa och flyktingar gäller fyra år och för nordiska medborgare två år. Vi vill öka på kravet med två år för samtliga grupper, utom för nordiska medborgare där gränsen fortfarande ska vara två år. I Tyskland är hemvistkravet för medborgarskap idag åtta år som huvudregel och i Danmark nio år.

5. Den som jobbar och försörjer sig själv, och har klarat krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället, ska kunna bli medborgare tre år tidigare än vad som annars hade varit fallet – ”integrationsbonus”.

6. Uppvärdera systemet med medborgarskapsceremonier.

7. Medborgarskap ska kunna återkallas vid oriktiga uppgifter, mutor, frivillig tjänstgöring och vid brott som är till allvarlig skada för statens vitala intressen (då åsyftas terrorbrott och liknande, inte ”vanlig” brottslighet).

De internationella konventioner som Sverige skrivit under medger återkallelse av medborgarskap i två fall: om någon fått sitt medborgarskap genom att lämna felaktiga uppgifter eller om en person tagit värvning i annan stats tjänst eller begått allvarliga brott mot staten.

Möjlighet till återkallelse av medborgarskap till följd av oriktiga uppgifter eller mutor föreligger i tex Tyskland, Danmark, Norge, Finland, Nederländerna, Storbritannien och Kanada.
Vi vill att medborgarskap ska kunna återkallas i dessa fall även i Sverige, vilket kräver grundlagsändring. Det saknas idag Sverige även möjlighet att återkalla medborgarskap till följd av frivillig tjänstgöring i utländsk militär styrka. Sådan möjlighet finns i bl.a. Tyskland och Nederländerna.

I Sverige finns inte heller möjlighet att återkalla medborgarskap till följd av gärningar som är till allvarlig skada för statens vitala intressen. Sådan möjlighet finns i bl.a. Danmark och Storbritannien. I Norge förbereds en lagstiftning med sådan möjlighet för närvarande. Vi vill att medborgarskap även i Sverige ska kunna återkallas i dessa fall, vilket även det kräver grundlagsändring.

8. Värna det svenska passet. Passet är kanske den främsta symbolen för medborgarskapet. Ett mycket stort antal pass anmäls i Sverige årligen som borttappade eller stulna.

Det rörde sig i fjol om över 60 000 pass. De anmälda passen kommer i vissa fall till användning i illegala syften. Vi vill förstärka åtgärderna mot missbruk av pass. Missbruk av pass vid inresa bör straffas strängare än idag att giltighetstiden för ett nytt pass inskränkas då ett tidigare pass har anmälts som borttappat eller stulet. De begränsningar som gäller för svenska pass ska också gälla för främlingspass och resedokument, det vill säga de resehandlingar som utfärdas av Migrationsverket.

––––––––––––––––––––––––––––––––––––-
Motionen i sin helhet

2016/17:3324 Betydelsen av svenskt medborgarskap.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att uppgradera betydelsen av svenskt medborgarskap när det gäller rösträtt och valbarhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att uppgradera betydelsen av svenskt medborgarskap när det gäller rätten till bidrag och sociala ersättningar samt villkoren för att få medborgarskap och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det rekordstora antalet flyktingar och andra asylsökande som sökte sig till Sverige under 2015 medförde så stora påfrestningar på såväl mottagningssystemet som på våra välfärdssystem att riksdag och regering tvingades dra i nödbromsen och kraftigt skärpa regelverken. På kort tid gick Sverige från att ha Europas kanske mest generösa system till att ligga bland de striktare i EU. Åtgärderna var uppenbarligen nödvändiga för att hantera situationen, men panikåtgärder blir samtidigt sällan optimala som långsiktigt hållbara lösningar. Nu måste Sverige skapa ett långsiktigt hållbart regelverk för migration och integration.
En viktig del i detta nya regelverk måste vara att man stegvis får ta del av samhällets sociala rättigheter, och att fulla rättigheter erhålls först då man blivit medborgare. Medborgarskap måste samtidigt tydligare förknippas med vissa villkor och inte med automatik delas ut redan efter kort till i landet. Medborgarskapet måste helt enkelt få ett större värde än idag och det måste bli tydligare skillnad mellan att vara medborgare och att inte vara det. Rösträtt och valbarhet i såväl riksdagsval som kommunala val bör självklart kopplas till medborgarskapet.
Vi föreslår följande:

Medborgarskap ska inte som idag erhållas villkorslöst redan efter kort tid i landet.
För att erhålla medborgarskap bör vuxna människor i arbetsför ålder ha hjälpliga kunskaper i svenska språket och klara av enklare test rörande rättigheter och skyldigheter i Sverige. Undantag ska göras för den som saknar sådan möjlighet på grund av en funktionsnedsättning.

Tiden innan medborgarskap kan beviljas bör vara längre än idag.

Rätten till sådana bidrag och sociala ersättningar som inte är inkomstbaserade socialförsäkringar bör begränsas för den som inte är medborgare.

Rösträtt och valbarhet i såväl riksdagsval som kommunala val kopplas till medborgarskapet.

Jan Ericson (M)
Ellen Juntti (M) Boriana Åberg (M)
Anders Hansson (M) Jörgen Andersson (M)
Isabella Hökmark (M) Cecilia Magnusson (M)
Gunilla Nordgren (M) Lars-Arne Staxäng (M)
Lisbeth Sundén Andersson (M) Patrick Reslow (M)
Sotiris Delis (M) Finn Bengtsson (M)
Eva Lohman (M)

Förslag till nytt moderat kriminalpolitiskt program, kommer behandlas på arbetsstämman 12-15 oktober

Bakgrunden är att Sverige alltför länge har varit passivt inför utvecklingen med kriminella som flyttar fram sina positioner och ökad otrygghet. Det vill vi ändra på och presenterar därför det mest omfattande kriminalpolitiska programmet som vi har lagt fram på över ett decennium. Sverige behöver en kriminalpolitisk reformagenda. Det handlar om att öka tryggheten och stärka polisen. Fler brott ska klaras upp och brott ska ge kännbara straff. Lag och ordning ska upprätthållas i hela landet.

En del av förslagen har presenterats tidigare, men nu finns alltså ett samlat program för det vi vill förändra. Det kriminalpolitiska programmet innehåller bland annat:
• Förstärkningar av svensk polis. Minst 5 000 fler poliser och minst 5 000 fler civilanställda inom svensk polis senast år 2025. Den långsiktiga målsättningen är att antalet poliser per capita i Sverige ska öka betydligt och ligga i nivå med genomsnittet i EU.
• Skärpta straff. Dagens form av mängdrabatt ska tas bort. Vi vill införa en särskild straffskärpningsgrund som kan leda till dubbla straff för vissa brott som har samband med uppgörelser i kriminella grupperingar (gängbestämmelse). Straffen ska också skärpas för bl.a. bostadsinbrott, vapenbrott och för attacker mot blåljuspersonal.
• Bättre brottsförebyggande arbete. Det brottsförebyggande innehållet i Kriminalvården ska förstärkas och särskilda insatser för att unga tidigt ska bryta en brottslig bana genomföras.
• Ta kontroll över särskilt utsatta områden. Den polisiära närvaron ska vara hög, narkotikabrott ska bekämpas, Zonförbud ska införas och trygghetskameror ska komma på plats i samtliga särskilt utsatta områden.
• Nationellt förbud mot tiggeri. Förbudet behövs för att stoppa ordningsproblem och utnyttjandet av utsatta människor. Förbudet innebär att aktiv och passiv insamling av pengar kriminaliseras. Ett nationellt förbud omfattar alla som tigger och gäller på alla platser.
• Skärpta åtgärder för att förebygga och bekämpa terrorism. Bland annat föreslås skärpta straff för brott med terrorkoppling och för samröre med terrororganisationer.
Vi vill också ha en skarpare hantering av återvändare och möjlighet att regelmässigt låta Säpo förhöra dessa.
Vi måste också säkerställa att offentliga medel inte tilldelas verksamheter som riskerar att stödja terrorism eller våldsbejakande extremism.

Om Gunilla Nordgren

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Jag blev invald i riksdagen oktober 2010. Mitt politiska engagemang började på allvar när vår äldsta dotter började skolan. Skolan var ganska stängd för engagerade föräldrar på den tiden och vi startade därför ett föräldraråd som sedan ombildades till en Brukarstyrelse. Den finns kvar än idag. Politiskt började jag inom miljöområdet och sedan blev det Kultur och Fritid. Under flera år var aktiv jag inom Utbildningsområdet. 2003 blev jag politiker på heltid – kommunalråd och kommunstyrelsens vice ordförande i min hemkommun Svedala. Efter valet 2006 blev jag ordförande i kommunstyrelsen. Denna post innehade jag till den 31 december 2010. Ett fantastiskt roligt uppdrag – långa arbetsdagar och 1000 bollar i luften – det gillar jag. Jag är ekonom och har bla jobbat på SEB Enskilda Banken i många år, bla som privatekonomisk rådgivare. Min familj består av min man och tre utflugna ungdomar, två barnbarn samt hunden Coockie. Jag har sysslat med hästar sedan barnsben – främst tävlingshoppning och upplevde även ett antal år som "ponnymamma." Idag är ridstövlarna lagda på hyllan – jag upplevde att hindren blev större för varje år och dessutom räckte tiden inte till helt enkelt. Vi bor på landet och älskar att göra det – jag pluggade och jobbade i Stockholm ett antal år under ungdomens glada dagar och hade jättekul där så det kändes lite konstigt att komma tillbaka till Stockholm i början. Riksdagsarbetet är spännande, utmanande och krävande Jag satt min första mandatperiod i Socialförsäkringsutskottet som handhar frågor som sjukförsäkringar, pensioner privat familjeekonomi och Migraton – dvs massor med viktiga frågar att ta tag i samt, som ersättare i skatteutskottet. Denna mandatperiod sitter jag i Miljö och Jordbruksutskottet och är ersättare i Näringsutskottet och EU nämnden. Jag är mån om att vara verksam i den valkrets som jag är invald i och försöker göra många besök och ha många lokala kontakter. Besök görs oftast på måndagar eller fredagar då det oftast inte är utskottsmöten eller debatter/votereringar i riksdagens kammare i Stockholm och då kan man verka på hemmaplan. Jag tycker politik är roligt och det är nog en förutsättning för att syssla med det. Politik kräver en politisk kompass att veta vart dit man vill och samtidigt krävs god samarbetsförmåga. Jag sitter också kvar som ledamot i kommunfullmäktige och har därför möjlighet att följa den lokala politiken och vill absolut inte tappa kontakten med lokala verkligheten – för verkligheten finns inte i riksdagshuset.  Jag är även vice ordförande i våra två kommunala fastighetsbolag och som ordförande i vårt Finsamförbund ( som arbetar med långtidssjuka mm tillsamman med Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Region Skåne)
Det här inlägget postades i aktuellt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *